Det här är två av de vanligaste marmorsorterna att imitera.
Carraramarmor kommer från staden Carrara i Italien och kolmårdsmarmor kommer från Norrköping i Sverige och bryts i dagsläget bara ett par veckor om året.
Det jag nu ska imitera är ett marmorgolv med en kompassros.
Carrara målade jag genom att först pensla på titanvitt pigment över hela ytan och använde sedan grå umbra blandat med lite ultramarin i olika valörer till sprickorna. Det man ska se upp för när man målar den här sortens marmor är bokstäver. Hjärnan vill nämligen göra lika stora mellanrum mellan alla ränder och det blir då lätt bokstäver (X, V, Y, A, O) av sprickorna, man måste säga emot den känslan för att det ska se äkta ut.
Gånger 3-regeln är ett bra hjälpmedel. Tre tjocklekar och tre valörer gör att det ser oregelbundet ut. Biten jag har längst ner till vänster är jag inte nöjd med för att den har både X, Y och lika avstånd, men de andra är väldigt fina.
Det här är en 1700-tals marmorering där ni kan se att de inte tänkte på oregelbundenhet ett dugg.
Här är mitt prov på kolmårdsmarmor som jag blev väldigt nöjd med. Framför håller jag en äkta bit.
Kolmården ser rörig ut med alla sina olika färgskiftningar. Pigmenten grönjord med ultramarin tyckte jag blev en fin blandning som jag använde som grund på de flesta bitarna. Andra pigment jag använde var grå umbra, grön umbra, universalgrön, obränd sienna, bränd umbra, obränd umbra och lite svart. Pigmenten applicerades för det mesta med svinborstpensel och öppnades upp med natursvamp, sedan lätt fördrivning. Det som gör den fin enligt mig är kontrasterna.
DekorEllinor 